Att göra den nedlagda järnvägen från Åkers styckebruk till Eskilstuna till en banvallsled för alla. Ingrid Brege går igenom riksläget vad gäller banvallsleder på nedlagda banvallar. Hon nämner t.ex. banlederna mellan Hagfors och Sysslebäck (Värmland), Gusum-Valdemarsvik (Östergörland) och Köping-Skinnskatteberg (Västmanland). Pengar till projekten har bl.a.getts från EU:s fond Leader Inlandet. Förstudien om banvallsled mellan Åker och Eskilstuna bekostas också av medel härifrån. Men dessa pengar räcker inte hela vägen till en banvallsled. Ett sätt att minska kostnaderna är att ha stenmjöl på banvallarna istället för asfalt. Det fungerar, menar Bregee. Dock har asfalten fördelen att den kasplar in eventuellt giftiga ämnen som finns kvar i banvallen, säger hon. Hon påpekar att banvallsleder är perfekta för cyklister, men att också folk som kommer per permobil, häst eller till fots om förutsättningar ges kan nyttja dem.
Nu pågår en förstudie om att bygga banvallsled på sträckan Åker-Eskilstuna. Gunilla Björklund (projektledare) visar bilder längs banvallen, som hon anser i huvudsak välhållen. Hon berättar att förhandlingar förs om att kommunerna Strängnäs och Eskilstuna skall köpa de delar av banvallen som går genom dessa kommuner. Enligt Björklund kommer kommunerna – som det ser ut i dagsläget - också att skriva på om köp. Den snutt av banvallen som går genom Flens kommun (förbi Stålbåga) har dock köpts Nils Juto (sedan 1979 ägare av Stålboga bruk). Så här finns det en privat intressent att förhandla med. Leden kommer dock att passera långt från Jutos fastighet, så utsikterna till positivt gensvar bör kunna finnas, menar Björklund.
Per W. menar att Sverige har rätt långt gående rättigheter för "det rörliga friluftslivet" och att man i princip får cykla på alla vägar, om det inte rör sig om industrifastigheter eller hemfridszonen nära ett boningshus. Han säger också att den nuvarande cykelleden Näckrosleden drivs av ideella krafter och till stor del går över privat mark. Per upplyser om att banvallsleden Åker-Eskilstuna inte finns med i den aktuella kommunala cykelplanen för Strängnäs kommun.
En åhörare frågar om leden kommer att plogas vintertid. Han får svar från projektgruppen att det finns möjligheter att ploga då det finns lätta och lagom stora snöröjningsmaskiner på marknaden. Dock brukar man istället oftast spåra skidspår under vintern, på de banvallsleder som existerar i Sverige idag.
En åhörare, som representerar den vägförening som köpt banvallen mellan Jordbrovägen och Lindvreten upplyser om att en undersökning år 2012 visade att delar av banvallen måste saneras pga. arsenik. Åhöraren meddelar i övrigt att vägföreningen gärna samarbetar om lösningar för att samordna banvallsprojektet med vägföreningens projekt.
Innan midsommar 2014 skall förstudien om banvallsleden vara klar, säger Ingrid Brege. Hon och resten av gruppen tror säkert att det blir en banvallsled mellan Eskilstuna och Ärla, eftersom detta kan motiveras med arbetspendling. Dessutom bör det bli en led mellan Ärla och Eklången, för att den nuvarande vägen mellan dessa platser är en trafiksäkerhetsfara för unga cyklister.
För resterande delen av projektet: banvallen Eklången-Åkers styckebruk jobbar gruppen med att hitta bra argument och efterlyser engagemang. En viktig sak menar man är att cykelleden Åker-Eklången kan knytas ihop med andra cykelleder.
Man upplyser också om att Näckrosleden genererat 300 tyska turister i veckan sommartid, och man förutsätter att banvallsleden Åker-Eskilstuna bör kunna bidra till att locka än fler tyskar att semestra i Sörmland. Möjligheten att få fler utländska turister bör hur som helst vara ett bra argument för att bygga ut banvallsleden på hela sträckan, menar gruppen bakom förstudien.
Gunilla Björklund har spårat upp 36 småföretagare som verkar runt leden och hon arbetar på att få dessa engagerade i projektet. Leden bör kunna gynna småföretagandet, menar hon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar